"En ensam kvinna söker en man
Svar till: Hjärtat talar sant
En pessimist i sitt livs form
Jag vädrar blod, det luktar sorg

En utomjordings kärlekstörst
En undran vem som svek vem först
Ät fett och socker tills du spyr
Eller blir en fyra-tonsmartyr
Sälj dig, sälj dig dyrt"

 

Hej. Här sitter jag och hatar mig själv lite grann. Ångest-några-gånger-veckan har blivit till ångest-hela-jävla-dygnet-runt. Misslyckad och patetisk. Ful som stryk. Jag vill störtböla, men jag har inte tid med sådant trams nu. Har för fan knappt tid till att andas ordentligt.

Egentligen behöver jag nog bara en kram. En klapp på axeln. En famn att torka tårarna i.

 

.. för när själen strejkar och kroppen ger upp, då vill man bara hoppa ner med huvudet före från Angeredsbron och drunkna i sin egen hjärnsubstans.

 

 

 

"Hon hade tappat allt igen, varenda mening, varje hopp
Hennes utsikt var en botten, hennes drömmar var en flopp
Men ändå, där vi gick, hon skratta till och prata' på och höll sig vaken"